Medicinskt behov

I första hand behandlas RA med en konventionell csDMARD som MTX. För omkring 30 procent av patienterna krävs dock en mer avancerad behandling med biologiska läkemedel och då främst TNF-α-hämmare, men även andra cytokin-, JAK- eller T-cellshämmare finns som behandlingsalternativ. Trots framsteg upplever många patienter bristande effekt eller problematiska biverkningar.

Den största andelen av marknaden för bDMARDs har TNF-α-hämmare. De har dock otillräcklig eller helt utebliven effekt hos cirka 30 procent av patienterna. Ytterligare en tredjedel avslutar behandlingen inom 2–3 år beroende på att effekten avtar eller på grund av biverkningar av läkemedlet. I vissa fall undersöker man då möjligheten att behandla med andra TNF-α-hämmare eller prövar med JAK-hämmare, men de senares biverkningsprofil innebär betydande begränsningar. Biverkningarna omfattar hjärtkärlsjukdom, blodpropp, cancer och allvarliga infektioner. Det är därför tydligt att det finns ett behov av nya effektiva läkemedel som fungerar genom andra verkningsmekanismer och med färre biverkningar. Lipum bedömer att ett likartat stort och i vissa fall större medicinskt behov finns för ett flertal andra kroniska inflammatoriska sjukdomar.